Spelar ansvar en roll?

Ansvar har varit ett trendigt tema under de senaste åren. Temat är tacksamt, eftersom det kan kopplas till nästan vilken verksamhet som helst. Ansvarsfrågor relaterade till miljön har i allmänhet prioriterats, men frågor om ekonomiskt och socialt ansvar har fått allt mer spaltutrymme i medierna. Det må vara hur som helst, men när konsumenternas medvetenhet ökar gäller det för företagen att beakta ansvarsfrågor åtminstone i en viss grad.

Men en hur stor roll spelar till exempel ansvarsfrågor relaterade till upphandling? Om vi ser på ansvar ur ett större perspektiv kan ansvarsfrågor relaterade till upphandling verka mindre viktiga.

I dag pågår den största folkvandringen efter andra världskriget, och den har också nått Finland. Miljoner människor flyr från krig och förföljelse för att söka skydd i Europa. Vi befinner oss i en ny situation där tiotusentals människor söker trygghet i vårt land. Inställningen mot asylsökande har blivit hårdare, och vi har sett otrevliga konflikter som sannolikt kommer att fortsätta.

Vad beror det hårdare attitydklimatet på? Ett enkelt svar är så klart ekonomi, ekonomi, ekonomi. Det ekonomiska läget i Finland är svårt, arbetsplatser försvinner och nya lyser med sin frånvaro. Konkurrenskraften försämras och företagen fortsätter att tappa marknadsandelar. Ekonomin erbjuder en utmärkt käpphäst, och en vanlig fråga är om man måste ta ansvar för andra även om man inte ens kan ta hand om sina egna? En del anser att solidariteten inte sträcker sig längre än till den geografiska gränsen.

Det svåra ekonomiska läget förklarar dock inte konflikterna. Jag hävdar att orsaken till de hårdare attityderna snarare beror på identitetsfrågor. Det som är främmande kan upplevas som hot om den egna identiteten är oklar.

Därför borde man diskutera vilka faktorer som definierar oss som nation. Vilka är de berättelser på vilka vår identitet baserar sig på? Vem är vi?

Finländarnas kollektiva identitet bildas av flera faktorer. Krigen och hur vi överlevt dem är en viktig del av vår historia. Miraklet under vinterkriget börjar dock vara en så gammal händelse att vi inte kan basera vår identitet på den. Den andra finländska framgångsberättelsen – välfärdssamhället – vittrar sönder med fart, och den ojämlikhet som detta har lett till medför nya problem och utmaningar som måste lösas ansvarsfullt. Och vad sägs om IT? Teknologiboomen på 1990- och 2000-talet, vars egentliga kronjuvel var Nokias mobiltelefoner, inger oss inte heller längre någon nationell stolthet.

Hur ser vår identitet alltså ut? Vad vill vi vara?

I statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram konstateras det att ”Finland är ett öppet och internationellt land, rikt på språk och kultur ... En öppen och positiv attityd till varandra och omvärlden gör Finland till ett enastående, bra land.” Inskrivningen i regeringsprogrammet är utmärkt, och det är lätt att instämma i detta.

Till slut vill jag återvända till den ursprungliga frågan, dvs. om ansvar spelar en roll? För att nå målen i regeringsprogrammet måste ansvarsfulla rutiner och ansvarsfullt beslutsfattande få en central roll. Utmaningarna vårt samhälle står inför kan förvandlas till en resurs.

Det finns inga snabbvinster, men på lång sikt ökar betydelsen av ansvar och dess roll blir mångsidigare. Jag anser att vi genom ansvarsfull verksamhet kan anpassa behoven hos samhällets olika sektorer och medborgarna.

Thomas Sund, kommunikationschef

Thomas är en statsvetare, som är oerhört intresserad av samhälleliga frågor, politik och kommunikation. Allra helst skulle han ändå spela fotboll professionellt. Aktiv på Twitter, personliga åsikter om det ena och det andra hittas på @Thomas_Sund

Bloggare
Övriga blogginlägg