De är skickliga, de där svenskarna – om behandlingstiderna i upphandlingstvister hos oss och i Sverige

Behandlingstiderna för upphandlingsärenden i marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen har diskuterats redan länge. Sedan 2010 har det i upphandlingar som överskrider EU:s tröskelvärden varit förbjudet att ingå upphandlingsavtal om upphandlingsbeslutet överklagas hos marknadsdomstolen. När behandlingen av ärendet tar flera månader i anspråk, ibland till och med år, gör detta vardagen svårare för både de upphandlande enheterna och leverantörerna och ökar behovet att ingå tillfälliga avtal.

Behandlingen av ett upphandlingsärende vid marknadsdomstolen tog år 2014 i genomsnitt 6,1 månader (inklusive återkallade besvär). Den genomsnittliga behandlingstiden vid marknadsdomstolen fortsätter att minska år 2015. Vid högsta förvaltningsdomstolen tog behandlingen av upphandlingsärenden år 2014 betydligt mer tid, i genomsnitt 17,4 månader. I mer än hälften av högsta förvaltningsdomstolens avgöranden tog behandlingen över 20,7 månader.

Behandlingstiderna i Finland är långa i jämförelse med Sverige. I Sverige behandlas upphandlingsärenden i tre instanser: Förvaltningsrätten som första instans, Kammarrätten som besvärsinstans och Högsta Förvaltningsdomstolen som högsta rättsinstans. Den genomsnittliga behandlingstiden vid domstolar i den första rättsinstansen var 2,2 månader år 2014, 3,1 i besvärsinstansen och 3 månader i den högsta förvaltningsdomstolen i Sverige.

Varför drar behandlingen ut på tiden?

Den genomsnittliga behandlingstiden vid domstolarna i första instans i Finland är fortfarande ett av de längsta i hela EU. Marknadsdomstolen har under de senaste åren effektiviserat sin verksamhet och förkortat sina behandlingstider avsevärt, även om de i en europeisk jämförelse fortfarande är långa. I diskussioner kring kaffebordet utgår man ofta från att behandlingstiderna är långa på grund av att resurserna är begränsade och på att det anförs många besvär på upphandlingar i Finland. Å andra sidan kan de utdragna behandlingstiderna ofta också bero på yttre orsaker som inte handlar om marknadsdomstolen, t.ex. att parterna själva kräver förlängning av tidsfrister för inlämnande av skrivelser eller att den som anfört besvär ändrar sin talan under processen.

Anförs det många besvär i upphandlingsärenden i Finland?

I jämförelse till Sverige anförs det verkligen lite besvär i upphandlingsärenden i Finland. I Sverige överklagades offentliga upphandlingar år 2014 sex gånger mer än i Finland. I Sverige anfördes besvär om 3 508 upphandlingar, då motsvarande siffra i Finland var 591. Den enorma skillnaden i siffrorna förklaras inte av skillnader i antalet upphandlingar eftersom antalet upphandlingsannonser som publicerades i Sverige år 2014 var 18 407 mot 14 297 upphandlingar i Finland.

Om mängden besvär ställs i relation till det totala antalet upphandlingsannonser, överklagades över 19 procent av alla upphandlingar i Sverige, medan motsvarande siffra i Finland endast var 4,1 procent.

(I dessa procenttal har inte beaktats att samma upphandling kan ha överklagats av flera parter. I verkligheten är andelen upphandlingar som överklagats mindre än de siffror som anges ovan. För Sveriges del finns det statistisk information om andelen upphandlingar som överklagats (7,6 %), men motsvarande statistik finns inte om Finland).

Vad kan man göra åt saken?

Det går knappast att göra behandlingstiderna ännu kortare i en handvändning, och detta kan också kräva att domstolarna får större resurser. Trots det skulle behandlingen kunna effektiviseras ytterligare i någon utsträckning med några åtgärder som hämtats från den svenska modellen. Man skulle till exempel kunna höra parterna elektroniskt i stället för begäran som skickas per post, göra parternas frister för inlämning av förklaringar och utlåtanden kortare och prioritera upphandlingar som överskrider EU-tröskelvärdena för att begränsa de negativa effekterna av verkställighetsförbuden i fråga om avtalen.

Enligt de svenska förvaltningsdomstolarnas instruktioner ska de alltid prioritera alla upphandlingsärenden framom andra ärenden. I Finlands modell, som endast omfattar en specialdomstol, skulle prioriteringen av alla upphandlingsärenden sannolikt inte leda till betydande förändringar i behandlingstiderna, men det skulle ha betydelse för parterna om upphandlingar som överskrider EU-tröskelvärdena prioriterades.

Effektiviteten på tapeten

Europeiska kommissionen ordnade i år ett öppet elektroniskt hörande om rättsskyddets effektivitet och genomförandet av regleringen i rättsskyddsdirektivet 2007/66. Enligt ett nyligen publicerat meddelande från kommissionen kommer kommissionen i fortsättningen att fästa uppmärksamhet på att rättsskyddet genomförs effektivt och behandlingen sker snabbt. Vi kan därför vänta oss att direktiven om rättsskyddet kommer att reformeras under de närmaste åren och att EU:s medlemsstaterna i fortsättningen väntas vidta ännu stramare åtgärder i fråga om behandlingstiderna.

Mer information om nyckeltalen för upphandlingarna i Sverige år 2014 finns i en rapport som svenska Konkurrensverket publicerade nyligen.

Kirsi-Maria Halonen, jurist

Om Hansels andra bloggare koncentrerar sig på stora helheter, fokuserar Kirsi med glimten i ögat på små detaljer. Hon älskar den slingrande upphandlingslagstiftningen så mycket att hon disputerade om ämnet. Enligt Kirsi har yrkesvalet visat sig vara lyckat, för det finns alltid behov för upphandlingsjurister som en följd av lagstiftningsreformer och ökande rättspraxis.

Bloggare
Övriga blogginlägg