Price is what you pay. Value is what you get

Investeringsföretaget Berkshire Hathaway, som lotsas av Warren Buffett, har inte under hela sin historia betalat någon utdelning. Anledningen är att Buffett anser sig vara skickligare än genomsnittsinvesteraren att besluta om när det lönar sig att återinvestera aktieutdelningen. Hittills har det varit så, och Warren Buffett betraktas som en av de mest framgångsrika investerarna i världen.

En enhet för kollektiv upphandling som inte har som mål att generera vinst betalar heller ingen utdelning. De besparingar som uppnås genom att koncentrera upphandlingen rör sig emellertid runt samma procenttal som de genomsnittliga årsintäkterna i världens bästa investeringsföretag.  De som är betänksamma kan granska siffrorna t.ex. i en doktorsavhandling som gjorts i ämnet. I samtliga fall gynnas emellertid aktieägarna - och då det gäller Hansel gynnas finska staten och därigenom alla vi skattebetalare.

Även en enhet för kollektiv upphandling kan likväl genom att utvidga och effektivera sin verksamhet generera s.k. utdelningsbara medel. En sådan situation är inte hållbar på lång sikt, och enklast kan situationen korrigeras genom att sänka serviceavgiftsprocenten som tas ut för finansieringen av hela upphandlingsenhetens verksamhet. Hansel har varit mästare på detta. Den genomsnittliga serviceavgiften har på lite mindre än tio år halverats från dryga två procent till 1,19 procent.

Avtalsleverantören är alltid ansvarig för serviceavgiften och för redovisningen av den. Kunden betalar således alltid samma hundra euro för en produkt som skaffats via ramarrangemanget, på vilken leverantören typiskt redovisar en serviceavgift på 1 procent ... eller 2,5 procent, såsom år 2007. Det är eftersträvbart att sänka serviceavgiften, eftersom leverantören i sista hand alltid överför dylika avgifter att betalas av kunden. Det bekräftar alla någorlunda beaktansvärda finansieringsteorier. Och så bör det också vara, för annars skulle en sänkning av serviceavgiften inte medföra någon nytta för skattebetalarna.

Ibland kommer jag emellertid att tänka på hemvävda finansieringsteorier utan vetenskaplig grund. Jag får då god lust att försäkra mig av avtalsleverantörerna att den sänkta serviceavgiften inverkar direkt på dagspriset på de sakkunnigtjänster och varor som de erbjuder.

Låt oss utgå ifrån att de rätta finansieringsteorierna fungerar och att den sänkta serviceavgiften överförs som sådan i de priser som kunden betalar. I det skede har jag god lust att försäkra mig av våra kunder att de sänkta serviceavgifterna och de euro som därigenom sparas beaktas i planeringen av framtida budgetar? Halveringen av serviceavgiften på mindre än tio år är verkligen ingen liten sak och den har krävt ett idogt arbete.

Som alternativ finns ju på sätt och vis alltid Buffetts modell. Kan ett projekt som ansluter sig till en effektivare upphandling både samhällsmässigt och med tanke på potentiella besparingar anses vara så betydande, att det skulle vara meningsfullt att investera de utdelningsbara medlen i det. Nyttan syns kanske först på lång sikt, men i bästa fall kan den vara flera tio gånger bättre än de besparingar som har uppnåtts i och med sänkningen av serviceavgiften.

Ilkka Sihvola, chef för konkurrensutsättningsenheten

Ilkka är fascinerad av ryska porslinstatyetter och Juhani Linnovaaras konst. Han ifrågasätter gärna konventionella vanor och är mycket intresserad av offentlig upphandling. Ett högt pris på en produkt och hög kvalitet korrelerar inte alltid. Detta ämne skriver han mer om i kommande blogginlägg.

Bloggare
Övriga blogginlägg