Medier är en megafon

Det finländska mediefältet har avsevärt förändrats under de senaste decennierna. Antalet läsare av traditionella dagstidningar har rasat och i synnerhet unga vuxna har allt mer övergått till internet och elektroniska nyhetskanaler. Det finns allt mer kanaler att välja mellan och läsarkretsen har fördelats mellan dessa.

Det splittrade mediefältet medför att vi inte längre följer med en enda kanal, som föder de gemensamma nationella upplevelserna, på samma sätt som televisionen gjorde ännu för några decennier sedan.

I samband med stora medieuppståndelser märker man emellertid fortfarande att en enskild nyhet tycks överskugga allt annat. Olika medier malar på i sina sändningar i flera dagar om samma sak med något varierande synvinklar, tills slutligen något mer intressant ersätter den tidigare uppståndelsen. Detta fenomen kallas för megafoneffekten och har under de senaste åren stärkts.

Medieuppståndelse uppstår ofta genom undersökande journalistik, men kan också skapas av någon annan part, för att exempelvis dölja något annat.

Då medieuppbådet inleds är det intressant att följa vad som blir centrala teman i diskussionen. Talar man faktiskt om betydelsefulla saker eller döljs något viktigare under uppståndelsen, och som kunde vara nyttigt att tas med i den allmänna diskussionen?

Då små saker får rikligt med spaltutrymme vid medieuppståndelser, passerar större helheter enklare

Redaktörer har ett stort ansvar att bland nyheter hitta de viktiga saker som borde lyftas fram. På grund av strikta tidtabeller och den väldiga informationsmängden är detta besvärligt. På besluten om vad nyhetsredaktionerna publicerar inverkar också den allt hårdare konkurrensen inom mediefältet.

Bolagen vill undvika att dras med i en medieuppståndelse, men mediesynlighet är ändå viktigt för de flesta aktörerna. Till kommunikationsdirektörernas viktigaste uppgifter hör numera därför att svara för bolagets image och varumärke. Ett fungerande samarbete till medier och redaktörer är därför viktigt.

Statens samordnade upphandlingar hör inte till det som är sexigt i medierna, uppgifter om upphandlingsbeslut leder inte till ett massivt antal klickningar på nyhetssidorna på nätet eller till häftiga åsiktsyttringar på diskussionsspalter. Hansel är ett företag som fungerar tillförlitligt och dess verksamhet har inte ofta ventilerats i tidningsspalterna. Bolaget har lyckligtvis sluppit medieuppståndelser.

En positiv företagsprofil skapas bäst genom öppenhet

Även om Hansel tidvis fått kritik för brist på öppenhet, har bolaget inom statsförvaltningen redan en längre tid varit en föregångare exempelvis i fråga om ansvarsrapportering. Den nyaste granskade ansvarsrapporten publicerades 4.4.2016 på Hansels nätsidor.

Rapporten är i praktiken ett omfattande informationspaket om Hansels verksamhet, om det arbete som utförs inom ansvarsfullheten och om statens upphandling också i större utsträckning.

Genom våra ramavtal upphandlades 2015 tjänster och produkter för 697 miljoner euro. Försäljningen av experttjänster ökade kraftigt, det sammanlagda värdet på kundspecifika projekt steg till 235 miljoner euro. Genom att rapportera om vår verksamhet så öppet och tillförlitligt som möjligt vill vi för egen del öka öppenheten inom statens upphandlingsväsende.

För oss är emellertid det viktigaste att uppnå besparingar genom effektiva samordnade upphandlingar – i fjol gav Hansels verksamhet staten besparingar på cirka 241 miljoner euro.

I ansvarsrapporten finns också en hel del annan intressant information, som det lönar sig att läsa.

Medieuppståndelser skapas också i fortsättningen på andra håll.

Thomas Sund, kommunikationschef

Thomas är en statsvetare, som är oerhört intresserad av samhälleliga frågor, politik och kommunikation. Allra helst skulle han ändå spela fotboll professionellt. Aktiv på Twitter, personliga åsikter om det ena och det andra hittas på @Thomas_Sund

Bloggare
Övriga blogginlägg