Dynamiskt upphandlingssystem ger efterlängtad flexibilitet

Det sammanlagda årliga värdet av offentliga upphandlingar i Finland uppgår till 35 miljarder euro. Målet med regeringsprogrammet är att rikta fem procent av upphandlingarna till innovativa lösningar. Om målet uppnås skulle det skapa en referensmarknad för små och medelstora företag och förbättra den offentliga sektorns produktivitet på ett märkbart sätt. Som satsning skulle summan vara till och med mer än tre gånger så stor som alla anslag som Tekes beviljar.

Målet är högt ställt och förutsätter förmåga till förnyelse på upphandlingsfältet. Enligt utredningar stöder förfarandet vid offentliga upphandlingar vanligen inte innovationer i en tillräckligt hög grad och leder inte heller till att företag använder nya lösningar. Upphandlingsenheterna borde införa ett förfarande som på bästa sätt möjliggör nya innovationer under avtalsperioden. När upphandlingsenheterna planerar sin verksamhet borde de komma ihåg att innovationer föds under växelverkan mellan fortlöpande framgångar och motgångar. Eftersom en av tio innovationer är verkligt bra, måste leverantörskontrollen bli mer dynamisk än tidigare.

Innovationspotentialen är nämligen som högst då anskaffningsenheten till sitt förfogande har en verksamhetsmodell som stöder konkurrensen i en så stor grupp företag som möjligt. Och helst i ett sådant system där automatik och en stor mängd data har en central betydelse.

På det här behovet svarar ett dynamiskt upphandlingssystem under förnyelse. Förfarandet togs med i urvalet av metoder i den offentliga upphandlingen redan under de föregående upphandlingsdirektiven, men kom inte till någon större användning på grund av att det var så komplicerat. Det nya upphandlingsdirektivet förenklar förfarandet avsevärt. I bakgrunden till förnyandet fanns EU:s mål att bland annat effektivera upphandlingen och uppnå inbesparingar samt få till stånd en mer omfattande konkurrens.

Ett dynamiskt upphandlingssystem omfattar flera olika särdrag. Det ska genomföras helt och hållet som en elektronisk process, och det ska under hela den tid upphandlingssystemet är i bruk vara öppet för alla ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna. Ett dynamiskt upphandlingssystem är planerat för att fylla behovet av ett dynamiskt utbyte av produktifierade tjänster och varor.

I praktiken kan ett dynamiskt upphandlingssystem ses tydligast som ett alternativ till ramavtal. Det nya förfarandet ger nya möjligheter på marknaden, där förändringar på leveransfältet, inom tekniken och prissättningen är vardag. Via ett dynamiskt upphandlingssystem uppkommer mer konkurrens, eftersom antalet aktörer och författningar gällande tidpunkten för godkännande inte begränsar konkurrensen på samma sätt som i fråga om ramavtal.

Linjedragningarna i regeringsprogrammet förutsätter förmåga till förnyelse av upphandlingen i Finland. Man måste kunna överväga nya förfaringssätt, en experimenterande kultur och smidigare sätt att fungera än för närvarande. Man måste också kunna analysera konkurrensen noggrannare än tidigare. Under de senaste årens upphandling har man övergått från att kontrollera priser till att bedöma kostnaderna under livscykeln. Detta är emellertid först ett mellansteg. Vårt följande steg är att kunna bedöma verkningarna av livscykeln.

För att man ska kunna bedöma verkningarna förutsätts av man vid upphandling satsar på analys och upphandlingssystem som producerar den information som behövs för att kunna bedöma verkningarna.   Vid upphandling bör man fråga sig hur skaffa effektiv betjäning för hela avtalsperioden?

Den annons om vägbeläggningsentreprenader som vi publicerade i samarbete med NTM-centralen i Sydöstra Finland torde vara det första dynamiska upphandlingssystemet i Finland. Erfarenheterna av det nya förfarandet har varit positiva. Det har tillfört upphandlingen en efterlängtad smidighet och snabbhet. Om man vill skapa en genuin möjlighet till upphandling som möjliggör innovationer borde allt fler upphandlingsenheter fundera över hur nya dynamiska tillvägagångssätt kunde tas i bruk. 

Jussi Pyykkönen, konkurrensutsättningskonsult

Jussi har specialiserat sig på ikt-upphandlingar, innovationsnätverk och forskning av våra arbetsmarknader. Han framhåller envist att dessa är länkade med varandra. Jussi vill som statsvetare lyfta fram upphandlingarnas betydelse som en del av den offentliga ekonomin. I Jussis värld är allt länkat med allt och de stora helheterna är de viktiga. Oavsett vad upphandlingsjuristerna påstår.

Bloggare
Övriga blogginlägg