Innovation genom hackathon

Projekttävlingar har i Finland ofta ansetts vara något för arkitekter och ordet förekommer också i medierna särskilt i samband med nya offentliga byggnader och wow-arkitektur. En projekttävling är emellertid ett offentligt upphandlingsförfarande, vars regler hittas både i den gällande lagen om offentlig upphandling och det nya upphandlingsdirektivet.

I upphandlingsdirektivets inledning står det så här: ”Projekttävlingar har av tradition främst kommit till användning vid stads- och landsbygdsplanering, arkitektur, formgivningsteknik och databehandling.  Det bör dock erinras om att dessa flexibla instrument också kan användas för andra ändamål, exempelvis för att få fram planer för finansieringslösningar  - - -” (punkt 120).
I en projekttävling svarar deltagarna på anbudsinfordran genom att sända en anbudsansökan. I en selektiv projekttävling bedöms ansökningarna enligt principer som meddelats på förhand och de bästa sökandena kallas att lämna in ett tävlingsbidrag. I ett öppet förfarande kan vem som helst lämna in ett tävlingsbidrag enligt reglerna för projekttävlingen.

Projekttävlingarna ska ha en oberoende jury som bedömer tävlingsbidragen anonymt på förhand i enlighet med meddelade opartiska jämförelseprinciper. Bidragen bedöms alltså helt utifrån deras egna meriter utan att man vet vem som gjort bidraget. Priser kan delas ut.
Av vinnaren av projekttävlingen kan man som direktupphandling skaffa en plan eller ett tävlingsbidrag som han eller hon utarbetat, om man kommit ihåg att kryssa i möjligheten till detta i den ursprungliga upphandlingsannonsen. Att upprätta ett tjänsteupphandlingskontrakt med vinnaren av projekttävlingen är en laglig direktupphandlingsgrund som föreskrivits i upphandlingslagen, om upphandlingen endast gäller tävlingsobjektet.

Typiskt för en projekttävling är att upphandlingens mål presenteras för deltagarna i form av en tävlingsutmaning. Man ger alltså anbudsgivarna ett problem som man önskar lösningar till. Varje deltagare närmar sig problemet från sina egna utgångspunkter för att uppnå det bästa möjliga slutresultatet och som uppfyller upphandlingsenhetens mål och satta ramvillkor.

Upphandlingsenheten presenterar i form av en utmaning ”vad” men berättar inte ”hur”. På så sätt ger man utrymme för kreativitet och nya lösningsmodeller.

Tekes har på ett banbrytande sätt utnyttjat projekttävlingar vid IT-upphandlingar som kombinerat projekttävlingen med ett hackathon-evenemang. Också på statsrådets kansli pågår en projekttävling i anslutning till Försöksfinland-spetsprojektet, där man utnyttjar hackathon-verksamhetsmodellen. 

I en hackathon samlas deltagarna på ett gemensamt ställe för att arbeta med sitt tävlingsbidrag och får i detta sammanhang handledning och sparrningshjälp. Eftersom tiden är begränsad strävar man efter att lösa utmaningen i enlighet med principerna för agil utveckling genom att utgå från de viktigaste kraven. Hackathonen kulminerar i ett gemensamt evenemang där bidragen som de olika teamen utarbetat presenteras. Om en hackathon kombineras med en projekttävling bör man komma ihåg att evenemangen har skilda juryer som är oberoende av varandra.

I Digital Reboot Finland-projektet har man ställt som mål att starta hundra innovativa digitala projekt med hjälp av projekttävlingar och hackathons. För projektet har utarbetats en anvisning om hur man kombinerar hackathons med projekttävlingar. Också Hansel har deltagit i utarbetandet av denna anvisning.

Karolina Lehto, jurist

Karolina är en jurist som lusläst det nya upphandlingsdirektivet. Under den senaste tiden har hon blivit inspirerad av hur det offentliga upphandlingsförfarandet faktiskt också möjliggör innovativa upphandlingssätt.

Bloggare
Övriga blogginlägg